.

" Flickan stod ensam mitt på gatan.
Hon riktade sitt huvud mot den stora svarta himelen.
Hon fastnade med blicken på en stjärna.
En ensam stjärna i det evighetigaste eviga.
Hon tog ett steg, liksom stjärnan.
Hon ökade takten, stjärnan gjorde desamma.
När hon kom mot ett hus såg hon inte stjärnan mer.
Hon gick med tunga steg framåt.
Där var den.
Den var inte ensam.
Vart en flickan skådade med ögat lyste det stjärnor.
Stjärnan var inte längre ensam.
Men var flickan det? "